Hösten 2010 infördes nya regler för hur stora bolån som bör beviljas. Bolånetaket började att gälla den 1 oktober och innebar att inga bolån bör ges på mer än 85% av bostadens marknadsvärde.
Syftet med införandet av bolånetaket var att öka det ekonomiska skyddet för lån på bostadsmarknaden. Finansinspektionen var drivande i frågan då man såg en oroande utveckling över hur tungt belånade svenska konsumenter var. En hög skuldsättning innebär ökad risk vid en vikande bostadsmarknad.
Bolånetaket möttes av kritik
Flera aktörer på lånemarknaden mötte förslaget om ett bolånetak med stark kritik. En invändning var att unga, förstagångsköpare av bostad, drabbas alltför hårt. Eftersom man inte beviljas lån på mer än 85% måste man skjuta till resterande del med egen kontantinsats. Många lägenheter, även små ettor, kostar flera miljoner att köpa i Stockholmsregionen och andra större städer i Sverige idag. För att köpa en lägenhet värd 1,5 miljoner kr måste man lägga 225 000 kr, något väldigt få unga personer har hunnit spara ihop till.
Finansinspektionen menade att det är precis denna grupp som behöver mest ekonomiskt skydd av alla. Bankerna menade att man istället kunde valt en annan väg och ställt högre krav på amortering.